Radon bakom kulisserna: steg för steg till rätt mätning hemma och i större fastigheter

Radon bakom kulisserna: En guidad tur i din inomhusmiljö

Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som bildas naturligt i marken när uran bryts ned. Den kan tränga in i bostäder och fastigheter genom sprickor i grunden, runt rörgenomföringar och via dränagesystem. Eftersom gasen varken syns eller märks är det omöjligt att känna av om radonhalten är förhöjd utan att göra en mätning. Trots att radon är naturligt förekommande utgör den en betydande hälsorisk – den är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Risken ökar med 16 procent för varje 100 Bq/m³ ökning i radonkoncentration.

Tänk på radon som ett dolt ’artefakt’ i våra hem och fastigheter – något som kräver uppmärksamhet och kuratorsblick för att identifiera och hantera på rätt sätt. Den här artikeln fungerar som en utställning i sex avdelningar, där varje del guidar dig steg för steg genom processen för radonmätning. Från att förstå när och varför du ska mäta, via val av rätt mätmetod och korrekt placering av dosor, till att tolka resultatet och planera eventuella åtgärder. Kunskap är nyckeln till att hantera risken, och med rätt vägledning är processen enklare än många tror. Oavsett om du är villaägare, fastighetsförvaltare eller ansvarig för ett museum eller offentlig lokal – den här guiden hjälper dig att säkerställa en hälsosam inomhusmiljö.

När ska man kurera sin inomhusmiljö?

Mätning av radon ska alltid ske under eldningssäsongen, det vill säga mellan 1 oktober och 30 april. Detta är den period då radonhalterna är som högst och mest stabila inomhus. Under vinterhalvåret är fönster och dörrar oftare stängda, ventilationen är mer begränsad, och uppvärmningen skapar ett undertryck i byggnaden som drar radon från marken upp genom grunden. På sommaren är radonhalterna lägre och varierar mer på grund av ökat luftutbyte och mindre skillnad i tryck mellan inne och ute. För att få ett representativt årsmedelvärde som speglar den verkliga exponeringen rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att mätningen pågår i minst 60 dagar under denna period.

Ansvaret för radonmätning skiljer sig åt beroende på typ av bostad. Som villaägare är det ditt eget ansvar att kontrollera radonhalten och vidta åtgärder vid behov. För villaägare är det första steget att beställa en ackrediterad radonmätning för att få en tydlig bild av nuläget i bostaden. För bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och de som ansvarar för kontor, skolor eller offentliga lokaler finns däremot lagkrav på att optimera strålskyddet och hålla radonhalten så låg som möjligt. Kommunala miljö- och hälsoskyddskontor kan dessutom kräva att en mätning genomförs om ingen tidigare kontrollerats.

Det finns flera specifika situationer som kräver eller kraftigt motiverar en radonmätning. Vid husköp är det en viktig del av besiktningen att veta radonvärdena i den tilltänkta bostaden. Efter en ombyggnation, särskilt om grunden eller ventilationssystemet förändrats, bör en ny mätning genomföras eftersom förutsättningarna kan ha påverkat radonhalterna. Om det var mer än tio år sedan senaste mätningen rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att en ny kontroll görs, eftersom förändringar i byggnadens skick eller marken kan ha inträffat. Det svenska referensvärdet ligger på 200 Bq/m³ för både bostäder och allmänna lokaler – ett värde som fungerar som gränsen för när åtgärder bör planeras.

Välj rätt verktyg ur samlingen

När du ska mäta radon finns det flera olika metoder att välja mellan, och valet beror på vad du vill uppnå. De två vanligaste metoderna är långtidsmätning och korttidsmätning, och skillnaderna mellan dem är avgörande för hur tillförlitligt resultatet blir. Långtidsmätningen är den enda metod som är ackrediterad och godkänd för att ta beslut om åtgärder enligt svenska myndigheters krav. Den pågår i minst 60 dagar, ofta längre, och fångar upp variationer i radonhalten över tid. Detta ger ett tillförlitligt årsmedelvärde som speglar den faktiska exponeringen. Korttidsmätning däremot tar bara två till tio dagar och ger endast en ögonblicksbild – användbar som en snabb indikation, men aldrig som underlag för beslut om åtgärder.

För att tydliggöra skillnaderna mellan de olika metoderna kan följande tabell användas som vägledning:

Utöver de två huvudmetoderna finns det även momentanmätning och gammamätning, vilka används i mer specialiserade sammanhang. Momentanmätning görs med elektroniska instrument och tar bara någon timme, men resultatet påverkas kraftigt av väder, ventilation och andra tillfälliga faktorer. Den används främst för att lokalisera var radon tränger in i en byggnad. Gammamätning mäter strålning från byggnadsmaterial som innehåller naturliga radionuklider som uran och radium. Om gammastrålningen överstiger 0,3 mikrosievert per timme kan det tyda på att materialet även bidrar till förhöjda radonhalter, men denna metod är mer sällan nödvändig. För de allra flesta situationer – oavsett om du äger en villa eller förvaltar en stor fastighet – är långtidsmätning det självklara valet för att få pålitliga resultat.

Utställningen pågår: en checklista för din mätning

När du har bestämt dig för att genomföra en radonmätning är det viktigt att följa en strukturerad process för att säkerställa att resultatet blir korrekt och användbart. Här är en steg-för-steg-checklista som guidar dig från start till mål, så att ingen viktig detalj glömmer bort. Tänk på varje steg som en del av en noggrann utställningsplanering – du förbereder, installerar, övervakar och dokumenterar hela processen.

1. Beställ rätt antal mätdosor: För en villa eller radhus behövs minst två dosor – en placeras i en bostad eller ofta vistelsemiljö på bottenvåningen, den andra på källar- eller sovrumsnivå. För flerbostadshus eller större fastigheter krävs minst en dos per bostad eller lokal som ska kontrolleras. Beställ från ett ackrediterat labb som är godkänt av SWEDAC för att säkerställa att analysen håller hög standard.
2. Placera dosorna korrekt: Mätdosan ska placeras i ett rum där personer vistas regelbundet, exempelvis vardagsrum, sovrum eller arbetsrum. Undvik att sätta den nära fönster, dörrar, värmekällor som element eller ventilationsdon, då luftströmmar och temperaturskillnader kan påverka resultatet. Dosorna ska heller aldrig ligga på golvet, utan placeras på en hylla, bord eller liknande på minst 50 centimeters höjd. Se till att dosan inte riskerar att störas av städning, barn eller husdjur.
3. Låt mätningen pågå under hela perioden: När dosan är på plats ska den ligga kvar helt ostörd i minst 60 dagar. Notera start- och slutdatum noggrant, gärna på en lapp som du sparar eller direkt i en kalender. Under mätperioden ska du leva normalt i bostaden – ingen extrem vädring eller ovanligt hög uppvärmning. Målet är att fånga det vardagliga klimatet och radonhalten som hushållet faktiskt exponeras för.
4. Returnera dosorna direkt efter avslutad mätning: När mätperioden är slut ska du packa dosorna enligt instruktionerna och skicka dem till laboratoriet omedelbart. Ju snabbare de analyseras, desto snabbare får du din rapport. Laboratoriet kommer att leverera en ackrediterad analysrapport som visar radonhalten i Becquerel per kubikmeter (Bq/m³), samt eventuella kommentarer om mätförhållandena.

För fastighetsägare och ansvariga för större lokaler, till exempel museer, kontor eller skolor, är denna process en central del i arbetet med säkerhet och riskhantering i museimiljöer. Systematiska radonmätningar hör till det förebyggande arbetet som säkerställer både besökares och anställdas hälsa, och dokumentationen blir en del av fastighetens miljö- och säkerhetsprotokoll.

Att tolka rapporten och planera nästa vernissage

När du får mätrapporten från laboratoriet är det dags att förstå vad siffrorna innebär. Radonhalten anges i Becquerel per kubikmeter (Bq/m³), vilket är ett mått på hur många radioaktiva sönderfall som sker per sekund i en kubikmeter luft. Det svenska referensvärdet ligger på 200 Bq/m³, vilket betyder att åtgärder bör planeras om ditt värde ligger på eller över denna nivå. Ett resultat under 200 Bq/m³ är ingen garanti för att risken är obefintlig – WHO rekommenderar att man strävar efter så låga halter som möjligt, helst under 100 Bq/m³, eftersom risken för lungcancer ökar linjärt med radonkoncentrationen. Men ett värde under 200 Bq/m³ indikerar att inomhusmiljön uppfyller svenska krav och att akuta åtgärder inte är nödvändiga.

Om ditt värde överstiger 200 Bq/m³ är det ingen anledning till panik, men det är en tydlig signal om att åtgärder bör planeras. Radon är en långsiktig hälsorisks, inte en akut fara – skillnaden mellan 200 och 250 Bq/m³ påverkar inte din hälsa över natten. Däremot är det viktigt att agera inom rimlig tid för att minimera den totala exponeringen över åren. Vanliga och effektiva åtgärder inkluderar:

• Förbättra ventilationen: Öka luftomsättningen genom att justera befintligt ventilationssystem eller installera mekanisk tillufts- och frånluftsventilation. Bättre luftcirkulation späder ut radonhalten.
• Täta sprickor i grunden: Inspektera källare och krypgrund för sprickor, rörgenomföringar och andra öppningar där radon kan tränga in. Tätning med flexibla material minskar inflödet.
• Installera radonsug: En radonsug är en effektiv metod där en fläkt suger bort radon från marken under byggnaden innan den hinner tränga in. Detta är den vanligaste lösningen vid höga halter och kan sänka nivån med 50–90 procent.
• Förbättrad dränering: I vissa fall kan markvattnet runt grunden öka radoninflödet. Genom att förbättra dräneringen och leda bort vatten minskar risken.

Efter att åtgärder genomförts är det avgörande att göra en uppföljande mätning för att verifiera att de fungerat som förväntat. Vänta några veckor efter att åtgärden installerats, genomför sedan en ny långtidsmätning under nästa eldningssäsong. På så sätt får du bekräftat att radonhalten sjunkit till acceptabla nivåer. För fastigheter med kulturhistoriskt värde, såsom museer eller äldre offentliga byggnader, kan radonåtgärder bli en del av en bredare strategi för modernisering av museibyggnader och arbetsmiljö, där hälsoskydd och bevarande kombineras på ett hållbart sätt.

Gör din fastighet till en trygg och hälsosam utställning

Radonmätning och eventuella åtgärder behöver inte vara komplicerat om man följer en systematisk process. De viktigaste insikterna att ta med sig är att alltid mäta under vinterhalvåret, att välja långtidsmätning för tillförlitliga resultat och att agera metodiskt om värdena är förhöjda. Genom att förstå när och hur man mäter, samt vad resultatet innebär, tar man kontroll över en osynlig riskfaktor som annars lätt glöms bort. Oavsett om det handlar om en privatbostad, ett flerbostadshus eller en offentlig lokal som ett museum är principerna desamma – planera, mät, tolka och agera.

Återknytande till museimetaforen kan man säga att genom att ta kontroll över de osynliga delarna av vår inomhusmiljö ’kurerar’ vi en tryggare plats för oss själva, vår familj, våra anställda och våra besökare. Ett hälsosamt hem eller en säker arbetsplats är som en välskött utställning där varje detalj är genomtänkt, även de som inte syns på ytan. Processen är enklare än många tror, och med rätt vägledning och verktyg behöver ingen känna osäkerhet. Ta det första steget idag – beställ en radonmätning, följ checklistan och säkerställ att din fastighet eller ditt hem är en plats där hälsa och trygghet står i centrum. Radon kanske är osynligt, men med kunskap och handling blir det hanterbart.